Jaget, gruppen och marknaden
Blogg
Organisationens kultur, identitet och berättelse - en sammanvävd helhet
10 Nov 2024
I dagens snabbt föränderliga och globaliserade värld står företag och organisationer inför nya utmaningar som handlar om mer än bara produktivitet och vinst. En viktig aspekt för att lyckas är att skapa en stark och hållbar kultur inom organisationen, att utveckla en tydlig identitet som speglar organisationens värderingar och att kunna berätta en sammanhängande berättelse om sig själva. Dessa tre begrepp – organisationskultur, organisationsidentitet och organisationsberättelse – är centrala för hur en organisation uppfattas både internt och externt. I denna artikel kommer vi att titta närmare på vad dessa begrepp innebär, varför de är viktiga och hur de samverkar för att bygga framgångsrika organisationer.
Vad är Organisationskultur?
Organisationskultur kan beskrivas som de gemensamma värderingarna, normerna, vanorna, beteendena och de "osynliga" regler som präglar livet inom en organisation. Det handlar om hur medarbetare interagerar med varandra, hur beslut fattas, hur kommunikation sker, och vad som uppfattas som viktigt och mindre viktigt. Kultur är något som formas över tid genom alla de små interaktionerna som sker varje dag och genom de beslut som fattas på alla nivåer i organisationen.
Föreställ dig en stor global teknologikoncern. Medarbetarna inom en sådan organisation kan vara fördelade på kontor i flera länder och kontinenter, men de flesta känner ändå en stark gemenskap och identifikation med företagets övergripande mål och värderingar. Det kan handla om att sätta kunden i centrum, att vara innovativa eller att driva förändring – oavsett var du är placerad i organisationen så finns det en gemensam kultur som du som medarbetare är en del av. Denna kultur är något som påverkas av företagets ledarskap, men också av varje individs interaktion med andra.
En viktig del av organisationskulturen är att den kan vara både explorerande och exkluderande. På ett stort företag kanske de som är nyanställda måste genomgå en introduktionsperiod där de lär sig företagets värderingar, normer och kultur. Samtidigt kan vissa företag ha en striktare och mer traditionell kultur där nya idéer och människor får svårare att komma in i systemet.
Född till ledare?
22 Jul 2021
Ibland när man ser någon som tar en självklar plats i mitten av ett sällskap tänker man att den personen är född till att leda. Är det verkligen så? Kan man vara född till att bli ledare? Ta en titt på ett flertal livsberättelser med ledare som huvudpersoner och försök utröna om det är födda till ledare eller om det beror på något annat.
Romaner, filmer och historiska verk är fulla med personskildringar av ledare. Vissa betraktar vi som hjältar. Alla ledare är dock inte hjältar och alla hjältar är inte ledare.
Hur blev till exempel David i bibeln en hjälte och ledare? Han var ju fåraherde och umgicks mest med skock får. I hans fall verkar det ha berott på att han var skicklig på att använda en stenslunga. En sådan där liten som man håller i handen. Av någon märklig anledning skulle han utmana jätten Goliat och med sin stenslunga lyckades han träffa den enda plats som Goliat hade oskyddad. Pannan.
David sänkte Goliat och helt plötsligt var han hjälte. Han gav folket hopp och det slutade med att han blev kung. Så småningom fick han också en son som blev kung. Salomon. I det fallet kan man verkligen prata om att vara född till ledare. Han ärvde ju tronen.
Alexander den store var son till kung Filip II. Alltså var han i någon mening född till ledare. I vuxen ålder hävdade han att han i själva verket var son till guden Zeus. Om det vore så var han född till stordåd. Han hade också under en tid filosofen Aristoteles som lärare. Dåtidens främsta vetenskapsman och en av de främsta någonsin när det handlar om etik och politik. Kanske blev han också skolad att leda.
Så vad var det som utmärkte Alexander den stores ledarskap? Den ena är att han erövrade enorma områden genom krig. Det andra är att han satte skräck i sina undersåtar. Med dagens definition av ledarskap var han inte ens en ledare utan en tyrann. Ändå är det många som nämner Alexander med stolthet. Han har ju satt spår i historien och det är dessa spår vi minns, inte hur han var som person.
Homo Narrans
16 May 2020
Det finns flera tänkbara benämningar på människan så som vin känner henne idag. Föregångare har varit homo habilis och homo erectus. Inga av dessa finns kvar annat än som genetiska rester i nutidsmänniskan.
Nutidsmänniskan, den anatomiskt moderna människan, heter homo sapiens (eller mer precist homo sapiens sapiens) på latin. Homo står för den särskilda gren av människoapor vi tillhör och sapiens betyder vis. Vi tillhör den visa människan eller den tänkande människan som också förekommer.
Denna benämning har ifrågasatts ett flertal gånger och man har försökt hitta ett bättre namn på vår art. Några exempel är homo economicus, homo ludens, homo discens, homo faber och homo prospectus. Ett lika rimligt förslag är homo narrans.
Homo narrans betyder den berättande människan. I någon mening går denna benämning in i de övriga förslagen.
Homo economicus är tänkt som namnet på en varelse som har egenintressen i allt och försöker att optimera sin egen vinning. Den som är självcentrerad på detta vis berättar gärna om sin egen förträfflighetet, om sina framgångar och om sina segrar. Utan förmågan att berätta skulle man inte framstå så självcenterad och narcissistisk. Nu visar det sig att långt ifrån alla har denna läggning och drivkraft utan vill hjälpa andra. Därmed blir berättelserna av ett annat slag som att andra har det svårt och att man vill hjälpa dessa individer.
Homo ludens betyder den lekande människan. Mycket tyder dock mot att leken med ökad ålder mer och mer liknar en berättelse. Om lek och berättelse är så nära inflätade kanske man inte kan betrakta dem som helt separerade fenomen. Forskning visar dessutom att barn som leker mycket på låtsas blir bättre på att berätta inför andra.
En företagsberättelse
13 May 2020
Hur skulle du beskriva det företag eller den organisation som du företräder? Skulle du ge en historisk berättelse? Skulle du berätta om organisationens grundare (som en visionär)? Skulle du berätta vad ni gör? Skulle du berätta vad ni står för? Skuklle du berätta vad ni kan erbjuda?
Hur vi berättar
Ett vanligt sätt att berätta om sitt företag är att börja med en idé (d.v.s. varför man finns), gå vidare med att berätta om utmaningarna som man behövde övervinna för att komma vidare och avrunda med vilken framgång man har uppnått idag.
En annan vanlig berättelse är när man som organisation förändrades, kanske genom en sammanslagning, och hur allt blev kaos innan en ny ordning infann sig.
Vissa berättar om sitt företag utifrån sig själv, den egna visionen och de egna bedrifterna. Företaget är synonymt med grundaren, entreprenören och samhällsförbättraren. Det grundaren gör är vad företagsberättelsen består av.
Illustrationer som ger berättelsen med liv
För att göra berättelsen mer levande kan man använda illustrationer. Det typiska exemplet är en powerpoint full med fotografier, vissa helt orelaterade till själva företagsberättelsen. Ett mer ovanligt, dock allt mer populärt, exempel är en graphic recorder som illustrerar i realtid.
Att illustrera i realtid ger en aktiv upplevelse med hög relevans. Det en graphic recorder gör är att lyssna på vad den som talar säger och illustrera detta direkt. Vissa nyckelord blandas med bilder, grafer och figurer. När berättelsen är avslutat finns illustrationerna kvar. Den som som har blivit faschinerad av berättelsen kan fota illustrationerna och ta dem med sig för att titta igen senare.
Att berätta en storslagen berättelse om sin organisation är beroende av berättarens förmåga och om det finns hjälpmedel. En god berättare och en illustratör ger tillsammans ett starkt och bestående intryck.
Vad är en företagsberättelse?
Så vad är egentligen en företagsberättelse? Det är en skildring av vad ett företag (eller annan sorts organisation) har varit, vad det är idag och en antydan om vart det är på väg i framtiden. Alla berättelser är förenklingar och alla har förskönande inslag men samtidigt ska de vara verkliga berättelser utan fiktiva inslag.
Mottagare av företagsberättelser
Vem är mottagare av en företagsberättelse? Det finns en rad intressenter som vill lyssna till en företagsberättelse. De anställda samlas kring den egna berättelsen. Att ha en gemensam berättelse är viktigt för samhörigheten och tillhörighet. De som samvekar eller vill samverka lyssnar gärna på företagsberättelsen. Det intryck en berättelse ger kan avgöra om det blir någon samverkan eller ej. Gemensamma intressen eller gemensamma perspektiv är ofta viktigare än ekonomisk vinning.
Kunder eller vanliga samhällsmedborgare vill höra om ett framgångsrikt företag och dess varumärke vilket kan ge en känsla av stolthet och en önskan att ingå i en närmare relation. Slutligen har vi gruppen som har ägarintreessen. De som äger aktier eller på annat sätt har investeringar i företaget vill gärna höra om företagets mål, rörelser och äventyr.
Varför företagsberättelser?
Svaret på varför vi berättar företagsberättelser är en mix av att vissa gärna vill berätta och att vissa gärna vill lyssna. Det huvudsakliga svaret är att en berättelse är något att samlas kring. Även de som inte har deltagit i företagets förändring eller bidragit till dess framgång vill gärna känna sig delaktiga genom att få höra hur favoritföretaget, eller egentligen favoritvarumärket, har utvecklats.
Alla relationer bygger på att man delar med sig av berättelser om sig själv. När ett företag berättar berättelsen om sig själv upplever mottagaren att de har fått något och vill gärna ge något tillbaka. I den processen fördjupas relationen.
Vi människor är en berättande varelse, ibland kallad homo narrans, och vi behöver berättelser i våra liv. Företagsberättelser hör dit.
Vad är en kosmogoni?
12 May 2020
Kosmogoni kommer ifrån grekiskans kosmos och gonos och betyder världens ursprung. Det är synonymt med skapelseberättelse.
Religiösa och mytologiska berättelser som hur jorden eller det egna folkets land blev till är typiska exempel på kosmogonier. De gör olika anspråk på hur stor kosmos är för folket som är i berättelsens mitt. Vissa avser hela universum medan andra avser den del av geografin som de känner till.
Det finns till exempel en myt om att världen vilar på ryggen av en jättelik sköldpadda och den i sin tur står på en annan sköldpadda som står på en annan i all oändlighet.
Ett folk på Nya guiinea menar att de som grupp blev till från grodyngel som växte upp till att bli människor. Allt blev möjligt genom kraften av solen som är världens gud.
Orsaken till de skapelseberättelser som i stort sett alla folk har om sin värld bottnar troligtvis i vårt behov av att förstå oss själva och vårt ursprung. Skapelseberättelserna varierar i hur livet har uppkommit osv men alla grupper har en skapelseberättelse och det är gemensamt för alla folkslag.
Den mest kända skapelseberättelsen för oss svenskar är första mosebok i bibeln om hur gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde vilade han. Vår skapelseberättelse i Norden har dock sitt ursprung i gammal asatro.
Först fanns Ginungagap som står för intet eller intigheten som fanns innan något annat fanns. Därur tillkom två landområden och i mellanrummet mellan dessa uppstod Ymer som gudarna fomrade till vår värld. Vår världs skapelse är inte helt olik the big bang theory som också uppstod ur intet.
Världens skapelse enligt nordisk mytologi nedtecknades på 1200-talet men har tidigare rötter än så. Det är inte troligt att denna myt har rötter i andra skapelseberättelser men eftersom det inte finns doumentation längre bak i tiden kan man inte vara säker på var och när denna historia uppstod.
Kosmogoni är också en vetenskap om skapelseberättelser och världens uppkomst. Denna vetenskap ska inte blandas ihop med kosmologi som är läran om kosmos eller universums beskaffenhet. Även i det senenare fallet är man intresserad av universums uppkomst och utvecling men där handlar det främst om hur universum är snarare än om vilka uppfattningar och berättelser man har om universum.